Life Fantastic når Höjden - ett möte mellan världens barn

Idag var det dags! Nallen Gosis skulle berätta om sina Afrikaupplevelser för barnen på Ugglebo (en avdelning på Höjdens förskola i Halmstad). Gosis är en barnens budbärare skulle man kunna säga. Under flera resor i projektet har han följt med mig till Sydafrika och kåkstäderna för att ta del av hur barn har det där och också berätta för de afrikanska barnen hur barn i Sverige och på Höjden har det.

Gosis och Ugglebo har blivit kompis med Lucy som är rektor för förskolan Life Fantastic i Mbekweni. Just nu har de ett gemensamt "Lupp-projekt". Ugglebos barn tittar i sina luppar vad man kan hitta i Sverige och Life Fantastic-barnen tittar i sina luppar vad man hittar i Afrika. Sen utbyter man erfarenheter. Nu har Gosis varit på besök strax före jul och hade med sig julklappar från Ugglebo till förskolan Life Fantastic.

Som tända ljus och med ett fantastiskt engagemang lyssnade barnen till Gosis berättelse och tittade på film och bilder. Det var inte bara Life Fantastic och barnen där som fick julklappar. Gosis hade även besökt fattiga barn i andra delar av Mbekweni. Ett gäng killar hade byggt egna bilar och last-vagnar av gamla mjölkpaket och kapsyler som de körde rally med. Häftigt, tycket Ugglebo-barnen och ska nu göra likadana. Gosis kunde också berätta hur kåkstaden Simodiums förskola med Annie som lärare hade kunnat fira jul, tack vare insatser från Sverige.

Barn är barn med samma behov, vart i världen de än befinner sig. Men förutsättningarna för att få vara barn är inte rättvis. Det var en slutsats som barnen på Ugglebo drog idag. "De behöver skor och böcker", tyckte barnen samstämmigt. "Det ska vi ordna till dem".

/ Birgitta Jönsson, sjuksköterska för Sydafrikaprojektet MSEP, 2012-02-03.

Lucys förskola "Life fantastic" som också är hennes eget hem - 60 barn är registrerade på förskolan
Julklapp från Ugglebo:
En flagga prydd med bilder på Ugglebos barn och personal
Lupp-projektet. Vad kan man se i luppen i Mbekweni?
Det får Ugglebobarnen reda på och vice versa.
Gosis och jag på bilden med några av  Ugglebobarnen vid dagens möte.
Ett kärt återseende!

Gosis hade med sig en afrikansk bongotrumma som present till Ugglebo.
Vi dansade och trummade.

Kommentarer
Postat av: Kia mamma till ett Ugglebobarn

Åh så underbart att läsa.

Det hela är helt fantastiskt och jag är så tacksam för den insikt ni ger barnen om hur andra har det. Det ter sig ganska så banalt då att man inte får spela på en Ipad när man vill eller att man kanske inte alltid älskar maten som serveras. Man får mat och man har ett hus som det inte regnar in. Det ger också en insikt att man omtanke och kärlek finns överallt och kommer i olika former och uttyck. Mitt lilla hjärta reflekterar mycket och sa häromdagen: -mamma jag är glad att vi bord där vi bor för i Afrika regnar det in i husen ibland och det hade inte varit kul och sen har vi lärt oss att man inte får mobba någon, den brännskadade pojken som inte fick vara med, han hade fått vara med oss mamma!



Så TACK underbara Gosis och Brigitta.

2012-02-06 @ 08:27:55
Postat av: Anonym

Tack Kia för ditt stöd och värmande inlägg!

/ kramar från Birgitta, som gärna fortsätter länken mellan Ugglebo och barnen i Mbekweni.

2012-02-06 @ 20:46:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0