Möte mellan världens barn

Idag återvände "Gossis" hem till Ugglebo. Gossis är en resvan maskot på Höjdens  förskola i Halmstad, avdelningen Ugglebo. Ett bra exempel på hur vårt Sydafrikaprojekt har genererat "ringar på vattnet". Som framgått i tidigare blogginlägg åker Gossis med mig till Afrika. Här möter han barn med samma behov som Ugglebos barn, men med helt andra förutsättningar. Ett utbyte har skett med förskolan Phumelela i kåkstaden Mbekweni. Denna gången hade Gossis med sig teckningar och en film som berättade om hur en dag på Ugglebo ser ut. Den visar hur barnen lämnas, har samling, äter frukost, har gympa, äter lunch, vilar, leker etc.

Gossis berättade för barnen på Ugglebo om hur barnen i Mbekweni hade reagerat på filmen och teckningarna från barnen på Ugglebo. Dessutom hade Gossis besökt ett av världen fattigaste länder - Malawi - tillsammans med Läkare utan gränser. Reaktionen från barnen på Ugglebo var fantastisk! De var så intresserade och beskrev på sitt sätt skillnader, orättvisor och likheter. Det kan låta fånigt med en nalle som åker kors och tvärs över världen, men i grunden handlar detta om "likabehandling" och "värdegrund". Två begrepp som ingår i läroplanen. Gott och väl att det finns skrivet ATT man i förskola/skola ska jobba med detta. Men HUR??? Det har Höjden hittat sin egen modell för. Gossis blir budbärare av många budskap. Han är lika populär i Sydafrika som i Sverige, och barnen fattar. Det är inte utsidan som räknas - det är insidan! Vi som har det bättre måste visa omsorg om de som har det sämre!

Birgitta Jönsson och Gossis, 2011-03-29

Barnen på Ugglebo tittar på bilder från Gossis senaste resa och visar upp teckningar som de fått från barn på Phumelela förskola i Mbekweni.

   
Gossis med kompisar i Mbekweni
      
                                    
   
Gossis försöker muntra upp en mamma och barn på en av klinikerna i Malawi. Barnet är svårt undernärt och behöver komma till sjukhus. Tyvärr finns inga tranporter denna dag, så mamma och barn måste vänta till imorgon. Som tur är har Gossis kommit i bil, så att han kan hjälpa dem att komma iväg redan samma dag. De får skjuts med bil från Läkare utan gränser till sjukhuset.  


Torna Gård

Jag har ikväll varit på Hushållningssällskapet i Värö och pratat om projektet. Ett mycket trevligt möte med en intresserad publik. Torna Gård som ligger i Väröbacka är ett fint ställe, väl värt ett besök. Vi tackar alldeles särskilt för gåvan till vår insamling.
Sven-Anders

Åter i Swedala

Då var vi tillbaks i Swedala igen. Helene, Per och jag (Birgitta) landade på Landvetter idag. Det var ett snöigt och rått Sverige vi kom tillbaka till. Ändå känns det skönt att vara hemma igen. Vi lämnade Kapstaden vid sjutiden igår och tillbringade natten i luften.

För min egen del har jag nu klarat av elddopet som projektledare. Det känns som att det gick bra och det beror på att projektgruppen består av helt fantastiska medarbetare och en underbar föregångare i Catherine. Ett stort tack till er alla som har gjort den här resan så fantastikst givande.

Vi har varit med om roliga, omtumlande, inspirerande, frustrerande, berörande, glädjande, kärleksfulla och många andra känslomässiga upplevelser. Nu tar vi med oss allt hem och knyter ihop säcken för att fortsätta arbetet här hemma. Vi har mycket att ta tag i den närmaste tiden med ansökan om en ny projektperiod och en hel del annat. Det vi sett i Mbekweni de  två veckorna vi varit där är att det händer verkligen saker hela tiden. Tyvärr är det så att de fattigaste människorna fortfarande är väldigt fattiga och utsatta, men vänskapen som finns mellan oss är helt underbar.

Och Erik Saade vann den svenska melodifestivalen...

/Birgitta

Sista kvällen i Mbekweni

Sista dagen har vi ägnat åt att samanfatta och planerat för framtiden. Vi kan vi konstatera att vi kommit en bra bit på vägen för en ny ansökan men en hel del arbete kvarstår. Vi har haft en oerhört god stöttning utav Kari som även var facilitator under LFA´n. Det är alltid bra och nyttigt när någon utanför projektet tittar med nya ögon.

För mig (Per) och Helene blev det en väldigt kort och intensiv vecka men det har verkligen varit givande dagar. Dessvärre har vi inte kunnat träffa och hålla workshops med invånarna i Mbekweni, men det var ju inte heller resans syfte. Syftet var att göra en ny LFA och det har vi med goda resultat genomfört.

Under kvällen kom Evelyn och besökte oss på Lemoenkloof. Evelyn är en av de kvinnor i projektet som verkligen är ett tydligt resultat av empowerment. Efter det att hon varit på studiebesök på Fastarps förskola i Tvååker så fick hon sig verkligen en tankeställare och implementerade en massa nya pedagogiska tankesätt på sin förskola, bland annat inom sciense. Hennes mantra har blivit "learning by doing".  Hon blev även utsedd till Sydafrikas bästa förskolelärare.

Vi har även varit hos Yulisa och hämtat hantverk som vi beställt. Hon har gjort många fina saker som vi kommer att ha till försäljning i Sverige.

När vi återvänder till Sverige väntar många möten och mycket arbete. Det har varit en mycket givande tid här, det mest givande kanske ändå är att vi ser så mycket goda resultat av att arbeta med empowerment.

Vi som varit här den sista veckan tackar för oss och lämnar nu trötta men nöjda Sydafrika och återgår till vardagen i Sverige.


Per, Birgitta L, Helene, BirgittaJ

Planering för framtiden

Nu har vi återvänt efter 2 dagars intensivt arbete med vår LFA. Vi var 25 personer, varav 5 från den svenska projektgruppen. Resterande 20 personer var fördelade ínom de olika sektorerna
1. Förskolegruppen
2. Två kvinnorgrupper
3. Män/ pappa gruppen
4. Ungdomsgruppen
Några externa deltagare ingick från Wagon of Hope ( 2 personer) och MADP ( 1 person)

Första dagen inleddes med en introduktion följt av grupp-arbeten där respektive grupp gjorde en problemanalys. "Vilka problem finns för respektive sektor"?. Alla grupper redovisade sitt "Problem-tree".
Andra dagen gick grupperna igenom sina problem och skrev ner lösningar och aktiviteter för att åtgärda problemen. Mängder av intressanta diskussioner uppstod när grupperna redovisade sina resultat inför de övriga grupperna. Stämningen var mycket god. Vi upplevede en fantastisk samhörighet mellan grupperna. Det blev väldigt tydligt vilka vinster de kan göra om de samarbetar över gränserna. Massor av bra aktiviteter och idéer kom fram och fyra olika projektplaner skapades för respektive sektor.  Alla utryckte ett starkt behov av en övergripande projektkommitté som fungerar som  ett "paraply" med mandat att samordna, utbyta information och planera för sektorsövergripande aktiviteter mm.  Vi diskuterade också en utfasning av det svenska deltagandet, vilket betyder att ansvar och ägarskap måste stärkas, och på sikt tas över av den sydafrikanska sidan. Nu återstår mycket arbete i både Sydafrika och Sverige. LFA;n ska sammanställas, skickas ut, kompleteras, redovisas och analyseras. En ny projektansökan ska förberedas för 2012 - 2013, Utbildningar planeras, Studiebesök till Sverige förberedas för de två sista veckorna i maj.
Kari var en fantastisk gudie och "facilitator" och många gav muntligt uttryck för sin uppskattning.
Vi tar farväl i god anda efter dessa två dagar.



Deltagarna på LFA-workshop 8-9 mars, 2011


Lyssna, fundera, agera

Idag har vi ägnat hela dagen åt att förbereda den två-dagars workshop vi ska ha tillsammans med våra sydafrikanska partnerorgansationer. Kari Örtengren, som är vår LFA konsult, har väglett oss.

Här följer Karis betraktelse över dagen:
Dagen har varit full av livliga och mycket intressanta diskussioner om projektledning! Den svenska gruppen har varit instängda på Guest House, isolerade från omvärlden och fokuserat på projektledningsdiskussioner hela dagen, nästan utan pauser.  Vi har kört hårt, har varit jättebra att ha en uppladdningsdag. Vi började vid nio med genomgång av projektplaneringsmetoden LFA (the Logical Framework Approach) och gick igenom vad dess nio olika steg innehåller och hade samtidigt reflektioner vad detta innebär för vårt projekt. Nyttigt! Vi kom in på bra diskussioner om målformulering för att projektplanen verkligen på bästa sätt ska fånga upp det projektet verkar för och tog fram förslag på nya delmål som vi noga ska stämma av med våra samarbetsparter imorgon.  Vi kom även in på reflektioner kring utvärderingen som nyligen blev klar. Vi har även diskuterat mycket hur vi kan stärka genderperspektivet i projektet och om och hur vi ska lyfta denna fråga.        

Efter genomgång av LFA metoden hade vi en ingående diskussion om hur vi på bästa sätt ska lägga upp den workshop som börjar imorgon och ska pågå i två dagar och vi gjorde ett program. Det ska bli spännande! Deltagarna kommer under workshopen att indelas i 4 grupper + den svenska gruppen. Dessa kommer att fokusera på att skriva målformulering, förslag på aktivitetsplan för de kommande åren och göra en riskanalys.  De två kommande dagarna kommer att bli mycket intressanta. Det bestämdes att den svenska gruppen på workshopen ska satsa på diskussioner kring coordination/management och vilka resultat som uppnåtts inom varje delmål - ta fram, exempel för att tydliggöra och förstärka utvärderingen.   

Kari Örtengren, Mbekweni 2011-03-07   



På mötet: Birgitta , Helene, Kari och Per ( ej på bild: Birgitta, John)

------------------------------
På kvällen åkte Per, John och Helene ut till Mbekweni för att träffa ungdomsgruppen för att förbereda dem inför morgondagen. När detta skrivs har de fortfarande inte kommit tillbaka.


Mbekweni i Frösakull

Idag har jag träffat elever från åk 3 och åk 5 på Frösakulls skolan i Halmstad. Eleverna arbetar just nu med världens barn och barns rättigheter i samhället. Jag visade bilder på hur barnen bor i träskjul utan el, vatten eller toaletter men också att en del bor i finare hus med toalett och rinnande vatten. Vi jämförde hur många som bor i Halmstad och hur stora ytor vi har här jämfört med hur många människor som bor i Mbekweni och dessutom på mindre ytor. Alla barnen var mycket engagerade och ställde massor av frågor. De ville verkligen veta och försöka förstå hur deras jämnåriga har det. Eleverna fick se bilder från Mbekwenis vardag: förskolor, grundskolor, vårdcentra, barn som leker, mammor som hänger tvätt etcl.

Hur går man på toa när det inte finns toa till alla? Men om toan är sönder - hur gör man då? Vad torkar man sig med? Hur kan de ha så fina kläder när de inte har tvättmaskin - de ser så rena och glada ut? En del barn har stora magar-då är de väl mätta? Vad gott att äta chips till lunch-fuskigt att inte vi får det! Varför behöver barnen där inte ha säkerhetsbälte i bilen? Kan du ta med dig leksaker och kläder till barnen där? Hur kan vi hjälpa?

Många av barnen berättade hur de samlar in sina gamla kläder och lägger till insamlingar. Hur man också kan hjälpa till genom att tex. ringa det lite dyrare samtalet till Melodifestivalen och samtidigt skänka pengar till Röda Korset. Några barn undrade om jag kunde samla in pengar och skolans rektor berättade att de ska diskutera med föräldraföreningen på skolan om de kan skänka lite pengar till projektet. "Kan du då garantera att pengarna kommer till använding för barnen där"? Och...ja, det kan jag. Jag kunde berätta att projektet nu har ska hjälpa Annies förskola att bli registrerad, att soppköket fungerar och att pappagruppen är aktiv på många olika sätt. Efter en timma var lektionen slut och alla barnen sprang iväg till nästa lektion...en flicka sa: "Vi har det väldigt bra här i Sverige, vi är lite bortskämda"!

Lisa Ernstson/Halmstad

Ju fler kockar desto bättre soppa.....

Andra skiftet anlände i eftermiddag. Per, Helene och Kari. John hämtade dem på flygplatsen. Teamet är samlat.  Under dagen har vi stämt av läget och planerat inför LFA:n.  Många, långa och givande diskussioner där alla har sina funderingar och olika infallsvinklar. Vi hann också med en rundresa i Mbekweni och dess omgivande kåkstäder för att visa Kari den miljö som vi arbetar med.


Per, Kari och Helene



Dion, ägaren av Lemoenkloof, ville hälsa de nyanlända gästerna välkomna. Vi drack kaffe ihop och han deltog livligt i diskussionerna.  Han har i många år följt vårt projekt och velat engagera sig, men inte riktigt vetat hur. Nu har han hittat ett sätt som innebär att han hjälper till med byggnation. I ett soppkök i angränsande kåkstaden Fairyland har han bidragit med förbättra byggstruktur och kokmöjligheter. De har fått en gasspis och behöver inte laga mat över öppen eld. Nu vill ha engagera sig mer och presenterade en idé om att låta flera företag ingå i ett ”business envolvement”, t.ex. matkedjor, grönsakshandlare, banker. Företagens sociala engagemang skulle ge bra rykte och god publicitet.  Vi välkomnar tacksamt alla sådana idéer . Ju fler kockar desto bättre soppa!


Mbekweni 6/3 2011


Mbekweni, Paarl, Wellington, Chicago och New York…

Rubriken beskriver de olika stadsdelar runt Paarl, där vi idag letat efter en speciell hantverksproducent. Vi hade stämt träff med Thuzama som i sin tur introducerade oss för olika rasta fari grupper.  Efter idogt detektiv arbete avslutade vi i Mbekweni där till slut hittade den kvinnan vi sökte, Youlisa. Hon driver organisationen Usiphile Creation och hon hade det vi sökte.  Så nu har vi beställt armband, bokmärken, änglar och nyckelringar. Allt detta lovade hon ha klart på torsdag. Syftet med att köpa hantverk är dels att stödja lokala organisationer i Mbekweni, dels att sälja hantverken i Sverige med en liten vinst som går direkt tillbaka till projektet.


Yolisa som gör hantverk i organsiationen "Usiphile Creation" i Mbekweni

Vi avslutade eftermiddagen med att besöka Zuki. John har skjutsat henne fram och tillbaka till sjukhuset under veckan. Igår fick hon till slut en liten dotter och idag var hon hemma igen. Efter omständigheterna mådde mor och barn väl och det var ett kärt återseende, eftersom Zuki arbetat en tid i Korea. Hon är en viktig person för vårt ungdomsprojekt. Vi gav henne en lägesrapport och hoppas snart få se henne aktiv inom projektet igen.


Zukis baby

Idag känns det som att det varit den varmaste dagen hittills. Nu är det lördag kväll och Birgittorna tänker avsluta den på en Kina restaurang i Paarl. John är hos sin familj i Kapstaden och imorgon ansluter resten av gänget. De är välkomna till värmen… 

Birgitta och Birgitta, Mbekweni 5 mars, 2011 


Gripande besök på fängelse

Idag har första skiftet gått av. Catherine och Sven-Anders har återvänt till Sverige. Nästa skift kommer på söndag; Per, Helene och vår LFA-konsult, Kari Örtengren. Under tiden håller Birgittorna och John ställningen.

Vi har idag haft ett gripande möte med unga killar 15-21 år, som sitter intagna på ett ungdomsfängelse i Wellington. En av våra samarbetspartners,  Pastor Actor Mtanga, har sedan många år ett samarbete med fängelset. Varje vecka besöker han fängelset och träffar unga interner i grupper, men även individuellt. De har själva valt att delta därför att de försöker hitta en annan mening med livet. 
Idag mötte vi två grupper unga män som alla var dömda för mord, rån,  eller inbrott med stark koppling till droger och alkohol.  En del berättade om sina levnadsöden och om sina framtidsdrömmar. Sammanlagt träffade vi ca 30 intagna. På fängelset som helhet finns ca 300.  Mötena bygger på samtal, och Actor är för många den enda besökaren de får. Vi var mycket imponerade av hans engagemang och sätt att möta och samtala med dem. 
Vi berättade om våra erfarenheter som mödrar och kvinnor i Sverige och om vårt projekt i Sydafrika. Det kändes som att vår delaktighet i mötena förgyllde tillvaron ett kort ögonbblick, en del hade trots allt många år kvar utav sitt straff.


Birgitta Jönsson och Birgitta Lindberg utanför ungdomsfängelset


På hemvägen körde vi till Aiya och hennes familj. Aiya är en 16 år gammal tjej som för en månad sedan fick sitt första barn. Hon går fortfarande i skolan och mormor tar hand om barnet. Aiya ingår i vår ungdomsorganisation och mormor Catherine i förskoleprojektet. Familjen består av 8 personer i 3 generationer. Under besöket kom det fram att Catherine och hennes man numer har svårt att läsa på grund av att de ser så dåligt. En optiker i Varberg (Varbergsoptik) har skänkt ett antal glasögon som vi ständigt har med oss. Idag kom de väl till pass och Catherine och hennes man blev väldigt glada och de kan åter läsa tidningen. 

 
En ny värld öppnar sig med glasögon



Tre generationer -  Aiyas 1 månader babyi centrum


/ Mbekweni 4 mars, 2011

Datorer och teknik

Idag har vid träffat förskoleforumets datorgrupp för att försöka få en bild av hur det går med vårt ursprungliga mål att låta barnen få möjlighet att få pröva på att använda datorer. De berättade att de flesta förskolor fått datorer av Boland College som barnen fick arbeta med, men att programmen var dåligt anpassade för den verksamheten. Vi diskuterade hur vi skulle kunna göra detta effektivare och hur vi skall använda de datorer som projektet har stående på förskolan Nomzamo och som inte används för tillfället. Datorgruppen hade en plan om hur dessa skulle placeras ut på några förskolor dit närbelägna förskolor skulle kunna komma med sina barn för att få jobba med datorer. Vi känner oss nöjda med att gruppen fortfarande har det ursrungliga målet i siktet och att John nu får försöka att hjälpa förskolorna att verkställa planerna.

Vi gjorde också ett kort besök hos Evelyn en förskollärare som tidigare vunnit pris som Sydafrikas bästa pedagog. Hennes stora intresse är sience, vilket har uppmärkssammats så mycket att utbildningsdepratementet skrivit in detta som ett eget kapitel i Sydafrikas läroplan för förskolor. Hon hävdar själv att detta är ett resultat av vårt projekt och av att hon fått praktisera i svensk förskola. Hon har också genom detta fått möjlighet att sprida detta genom att hon numera genomför kurser på olika sätt.


Workshop: Eating right to stay healthy"

Idag har jag hållit en workshop i ”Health and nutrition” för hälsoinformatörer inom kommunens ”Department of health” och förskolor. Jag inledde med en föreläsning kring hur och vad bra kost till barn innebär och varför det är viktigt. Detta fick sedan utgöra bakgrunden till praktiska övningar och olika case-studies. I mindre grupper diskuterade de fram olika åtgärdsförslag utifrån konkreta ”case-studies”. Workshopen var verkligen lyckad. Flera av deltagarna hade mycket förkunskaper, men det handlar inte bara om att NÅ UT med sitt budskap det handlar också om att NÅ FRAM. Deltagarna vittnade om att de fått många nya verktyg och idéer i att möte sin ”community”. Målet är att de nu själva arrangerar egna workshops och föräldramöten för att sprida kunskapen vidare. Som vanligt handlar det om att ge och ta, och själv fick jag mycket värdefull kunskap tillbaka – och nya vänner.

Birgitta Jönsson, 3 mars 2011


Health promoters in my workshop - " Eating right to stay healthy"


Simodium, soppkök, värme och möten...

Dagen har åter varit full av möten med våra olika samarbetsorgansiationer, men också full av gripande människoöden och starka intryck. I oktober, 2010 besökte vi en ny kåkstad som är uppbyggd kring ett Tegelbruk. Det besöket väckte starka känslor. Här lever människor under fruktansvärd misär. Ingen el, några få vattentappar, gräsliga toaletter och stinkande lukt och bostäder som inte är värda namnet. Orden räcker inte till. Då fanns här en "förskola" som drevs av Annie, en kvinna med stort hjärta, men absolut inga resurser. Idag gjorde vi ett uppföljningsbesök och kunde konstatera att förskolan var nedlagd. Varför vet vi inte, men vi kommer att undersöka saken vidare. Frågan vi ställer oss nu; vem tar hand om barnen när föräldrarna arbetar? Förmodligen ingen. 
Thumbnail Thumbnail
Under eftermiddagen deltog vi i Siphamandlas soppkök. Det innebär att denna grupp 3-4 dagar i veckan serverar lunch till  ett 50-tal utsatta familjer, främst barn. Idag bredde vi mackor med skinka och jordnötssmör som vi delade ut tillsammans med juice. Barnen sjöng medan de väntade i en lång rad på sin portion. För många var detta dagens första, och kanske enda, mål. Förutom soppkök driver Siphamandla grönsaksodling, kycklinguppfödning och hantverksproduktion. Den långvariga värmen ( idag lite svalare, bara 39 grader) har tyvärr medfört att odling och kycklinguppfödning har havererat.

 
Nu är klockan halv sju och ytterligare ett möte med "vår" pappagrupp står på programmet. Som tur är hann vi med en kopp kaffe innan för att rensa hjärnan...

Mbekweni, 2 mars, 2011

Phumelela och Höjden möts

Idag har jag haft filmvisning på förskolan Phumelela i Mbekweni. Barn och personal från förskolan Höjden i Halmstad har ett utbyte med dem sedan ett år tillbaka. Länken emellan är Nallen Gossis och jag. Vid förra resan i oktober filmade vi för att kunna visa barnen på Höjden hur barn i Mbekweni har det och hur deras förskola fungerar och vad de gör där. Gossis (och jag) visade sedan filmen för Höjden. Nu var det Phumelelas tur att titta på film. Idag hade Gossis (och jag) en film med som skildrade en dag på Höjdens förskola. Allas blickar var fastnaglade vid filmduken och det utbröt jubel när Höjdens barn hade gympa! Då for alla upp och gjorde samma övningar som Olle, Tindra, Amanda m fl. på avdelningen Ugglebo. Gossis hade också med sig teckningar från Sverige som han delade ut. Även personalen fick nya idéer hur de skulle kunna utveckla sitt pedagogiska arbete. En mycket lyckad förmiddag!

/ Birgitta Jönsson, Mbekweni, 2011-03-01




RSS 2.0