Torna Gård
Sven-Anders
Åter i Swedala
För min egen del har jag nu klarat av elddopet som projektledare. Det känns som att det gick bra och det beror på att projektgruppen består av helt fantastiska medarbetare och en underbar föregångare i Catherine. Ett stort tack till er alla som har gjort den här resan så fantastikst givande.
Vi har varit med om roliga, omtumlande, inspirerande, frustrerande, berörande, glädjande, kärleksfulla och många andra känslomässiga upplevelser. Nu tar vi med oss allt hem och knyter ihop säcken för att fortsätta arbetet här hemma. Vi har mycket att ta tag i den närmaste tiden med ansökan om en ny projektperiod och en hel del annat. Det vi sett i Mbekweni de två veckorna vi varit där är att det händer verkligen saker hela tiden. Tyvärr är det så att de fattigaste människorna fortfarande är väldigt fattiga och utsatta, men vänskapen som finns mellan oss är helt underbar.
Och Erik Saade vann den svenska melodifestivalen...
/Birgitta
Sista kvällen i Mbekweni
För mig (Per) och Helene blev det en väldigt kort och intensiv vecka men det har verkligen varit givande dagar. Dessvärre har vi inte kunnat träffa och hålla workshops med invånarna i Mbekweni, men det var ju inte heller resans syfte. Syftet var att göra en ny LFA och det har vi med goda resultat genomfört.
Under kvällen kom Evelyn och besökte oss på Lemoenkloof. Evelyn är en av de kvinnor i projektet som verkligen är ett tydligt resultat av empowerment. Efter det att hon varit på studiebesök på Fastarps förskola i Tvååker så fick hon sig verkligen en tankeställare och implementerade en massa nya pedagogiska tankesätt på sin förskola, bland annat inom sciense. Hennes mantra har blivit "learning by doing". Hon blev även utsedd till Sydafrikas bästa förskolelärare.
Vi har även varit hos Yulisa och hämtat hantverk som vi beställt. Hon har gjort många fina saker som vi kommer att ha till försäljning i Sverige.
När vi återvänder till Sverige väntar många möten och mycket arbete. Det har varit en mycket givande tid här, det mest givande kanske ändå är att vi ser så mycket goda resultat av att arbeta med empowerment.
Vi som varit här den sista veckan tackar för oss och lämnar nu trötta men nöjda Sydafrika och återgår till vardagen i Sverige.
Per, Birgitta L, Helene, BirgittaJ
Planering för framtiden
Nu har vi återvänt efter 2 dagars intensivt arbete med vår LFA. Vi var 25 personer, varav 5 från den svenska projektgruppen. Resterande 20 personer var fördelade ínom de olika sektorerna
1. Förskolegruppen
2. Två kvinnorgrupper
3. Män/ pappa gruppen
4. Ungdomsgruppen
Några externa deltagare ingick från Wagon of Hope ( 2 personer) och MADP ( 1 person)
Första dagen inleddes med en introduktion följt av grupp-arbeten där respektive grupp gjorde en problemanalys. "Vilka problem finns för respektive sektor"?. Alla grupper redovisade sitt "Problem-tree".
Andra dagen gick grupperna igenom sina problem och skrev ner lösningar och aktiviteter för att åtgärda problemen. Mängder av intressanta diskussioner uppstod när grupperna redovisade sina resultat inför de övriga grupperna. Stämningen var mycket god. Vi upplevede en fantastisk samhörighet mellan grupperna. Det blev väldigt tydligt vilka vinster de kan göra om de samarbetar över gränserna. Massor av bra aktiviteter och idéer kom fram och fyra olika projektplaner skapades för respektive sektor. Alla utryckte ett starkt behov av en övergripande projektkommitté som fungerar som ett "paraply" med mandat att samordna, utbyta information och planera för sektorsövergripande aktiviteter mm. Vi diskuterade också en utfasning av det svenska deltagandet, vilket betyder att ansvar och ägarskap måste stärkas, och på sikt tas över av den sydafrikanska sidan. Nu återstår mycket arbete i både Sydafrika och Sverige. LFA;n ska sammanställas, skickas ut, kompleteras, redovisas och analyseras. En ny projektansökan ska förberedas för 2012 - 2013, Utbildningar planeras, Studiebesök till Sverige förberedas för de två sista veckorna i maj.
Kari var en fantastisk gudie och "facilitator" och många gav muntligt uttryck för sin uppskattning.
Vi tar farväl i god anda efter dessa två dagar.
Deltagarna på LFA-workshop 8-9 mars, 2011
Lyssna, fundera, agera
Här följer Karis betraktelse över dagen:
Dagen har varit full av livliga och mycket intressanta diskussioner om projektledning! Den svenska gruppen har varit instängda på Guest House, isolerade från omvärlden och fokuserat på projektledningsdiskussioner hela dagen, nästan utan pauser. Vi har kört hårt, har varit jättebra att ha en uppladdningsdag. Vi började vid nio med genomgång av projektplaneringsmetoden LFA (the Logical Framework Approach) och gick igenom vad dess nio olika steg innehåller och hade samtidigt reflektioner vad detta innebär för vårt projekt. Nyttigt! Vi kom in på bra diskussioner om målformulering för att projektplanen verkligen på bästa sätt ska fånga upp det projektet verkar för och tog fram förslag på nya delmål som vi noga ska stämma av med våra samarbetsparter imorgon. Vi kom även in på reflektioner kring utvärderingen som nyligen blev klar. Vi har även diskuterat mycket hur vi kan stärka genderperspektivet i projektet och om och hur vi ska lyfta denna fråga.
Efter genomgång av LFA metoden hade vi en ingående diskussion om hur vi på bästa sätt ska lägga upp den workshop som börjar imorgon och ska pågå i två dagar och vi gjorde ett program. Det ska bli spännande! Deltagarna kommer under workshopen att indelas i 4 grupper + den svenska gruppen. Dessa kommer att fokusera på att skriva målformulering, förslag på aktivitetsplan för de kommande åren och göra en riskanalys. De två kommande dagarna kommer att bli mycket intressanta. Det bestämdes att den svenska gruppen på workshopen ska satsa på diskussioner kring coordination/management och vilka resultat som uppnåtts inom varje delmål - ta fram, exempel för att tydliggöra och förstärka utvärderingen.
Kari Örtengren, Mbekweni 2011-03-07 
På mötet: Birgitta , Helene, Kari och Per ( ej på bild: Birgitta, John)
------------------------------
På kvällen åkte Per, John och Helene ut till Mbekweni för att träffa ungdomsgruppen för att förbereda dem inför morgondagen. När detta skrivs har de fortfarande inte kommit tillbaka.
Mbekweni i Frösakull
Idag har jag träffat elever från åk 3 och åk 5 på Frösakulls skolan i Halmstad. Eleverna arbetar just nu med världens barn och barns rättigheter i samhället. Jag visade bilder på hur barnen bor i träskjul utan el, vatten eller toaletter men också att en del bor i finare hus med toalett och rinnande vatten. Vi jämförde hur många som bor i Halmstad och hur stora ytor vi har här jämfört med hur många människor som bor i Mbekweni och dessutom på mindre ytor. Alla barnen var mycket engagerade och ställde massor av frågor. De ville verkligen veta och försöka förstå hur deras jämnåriga har det. Eleverna fick se bilder från Mbekwenis vardag: förskolor, grundskolor, vårdcentra, barn som leker, mammor som hänger tvätt etcl.Hur går man på toa när det inte finns toa till alla? Men om toan är sönder - hur gör man då? Vad torkar man sig med? Hur kan de ha så fina kläder när de inte har tvättmaskin - de ser så rena och glada ut? En del barn har stora magar-då är de väl mätta? Vad gott att äta chips till lunch-fuskigt att inte vi får det! Varför behöver barnen där inte ha säkerhetsbälte i bilen? Kan du ta med dig leksaker och kläder till barnen där? Hur kan vi hjälpa?
Många av barnen berättade hur de samlar in sina gamla kläder och lägger till insamlingar. Hur man också kan hjälpa till genom att tex. ringa det lite dyrare samtalet till Melodifestivalen och samtidigt skänka pengar till Röda Korset. Några barn undrade om jag kunde samla in pengar och skolans rektor berättade att de ska diskutera med föräldraföreningen på skolan om de kan skänka lite pengar till projektet. "Kan du då garantera att pengarna kommer till använding för barnen där"? Och...ja, det kan jag. Jag kunde berätta att projektet nu har ska hjälpa Annies förskola att bli registrerad, att soppköket fungerar och att pappagruppen är aktiv på många olika sätt. Efter en timma var lektionen slut och alla barnen sprang iväg till nästa lektion...en flicka sa: "Vi har det väldigt bra här i Sverige, vi är lite bortskämda"!
Lisa Ernstson/Halmstad
Ju fler kockar desto bättre soppa.....
Andra skiftet anlände i eftermiddag. Per, Helene och Kari. John hämtade dem på flygplatsen. Teamet är samlat. Under dagen har vi stämt av läget och planerat inför LFA:n. Många, långa och givande diskussioner där alla har sina funderingar och olika infallsvinklar. Vi hann också med en rundresa i Mbekweni och dess omgivande kåkstäder för att visa Kari den miljö som vi arbetar med.
Per, Kari och Helene
Dion, ägaren av Lemoenkloof, ville hälsa de nyanlända gästerna välkomna. Vi drack kaffe ihop och han deltog livligt i diskussionerna. Han har i många år följt vårt projekt och velat engagera sig, men inte riktigt vetat hur. Nu har han hittat ett sätt som innebär att han hjälper till med byggnation. I ett soppkök i angränsande kåkstaden Fairyland har han bidragit med förbättra byggstruktur och kokmöjligheter. De har fått en gasspis och behöver inte laga mat över öppen eld. Nu vill ha engagera sig mer och presenterade en idé om att låta flera företag ingå i ett ”business envolvement”, t.ex. matkedjor, grönsakshandlare, banker. Företagens sociala engagemang skulle ge bra rykte och god publicitet. Vi välkomnar tacksamt alla sådana idéer . Ju fler kockar desto bättre soppa!
Mbekweni 6/3 2011
Mbekweni, Paarl, Wellington, Chicago och New York…
Rubriken beskriver de olika stadsdelar runt Paarl, där vi idag letat efter en speciell hantverksproducent. Vi hade stämt träff med Thuzama som i sin tur introducerade oss för olika rasta fari grupper. Efter idogt detektiv arbete avslutade vi i Mbekweni där till slut hittade den kvinnan vi sökte, Youlisa. Hon driver organisationen Usiphile Creation och hon hade det vi sökte. Så nu har vi beställt armband, bokmärken, änglar och nyckelringar. Allt detta lovade hon ha klart på torsdag. Syftet med att köpa hantverk är dels att stödja lokala organisationer i Mbekweni, dels att sälja hantverken i Sverige med en liten vinst som går direkt tillbaka till projektet.
Yolisa som gör hantverk i organsiationen "Usiphile Creation" i Mbekweni
Vi avslutade eftermiddagen med att besöka Zuki. John har skjutsat henne fram och tillbaka till sjukhuset under veckan. Igår fick hon till slut en liten dotter och idag var hon hemma igen. Efter omständigheterna mådde mor och barn väl och det var ett kärt återseende, eftersom Zuki arbetat en tid i Korea. Hon är en viktig person för vårt ungdomsprojekt. Vi gav henne en lägesrapport och hoppas snart få se henne aktiv inom projektet igen.
Zukis baby
Idag känns det som att det varit den varmaste dagen hittills. Nu är det lördag kväll och Birgittorna tänker avsluta den på en Kina restaurang i Paarl. John är hos sin familj i Kapstaden och imorgon ansluter resten av gänget. De är välkomna till värmen…
Birgitta och Birgitta, Mbekweni 5 mars, 2011
Gripande besök på fängelse
Vi har idag haft ett gripande möte med unga killar 15-21 år, som sitter intagna på ett ungdomsfängelse i Wellington. En av våra samarbetspartners, Pastor Actor Mtanga, har sedan många år ett samarbete med fängelset. Varje vecka besöker han fängelset och träffar unga interner i grupper, men även individuellt. De har själva valt att delta därför att de försöker hitta en annan mening med livet.
Idag mötte vi två grupper unga män som alla var dömda för mord, rån, eller inbrott med stark koppling till droger och alkohol. En del berättade om sina levnadsöden och om sina framtidsdrömmar. Sammanlagt träffade vi ca 30 intagna. På fängelset som helhet finns ca 300. Mötena bygger på samtal, och Actor är för många den enda besökaren de får. Vi var mycket imponerade av hans engagemang och sätt att möta och samtala med dem.
Vi berättade om våra erfarenheter som mödrar och kvinnor i Sverige och om vårt projekt i Sydafrika. Det kändes som att vår delaktighet i mötena förgyllde tillvaron ett kort ögonbblick, en del hade trots allt många år kvar utav sitt straff.
Birgitta Jönsson och Birgitta Lindberg utanför ungdomsfängelset
På hemvägen körde vi till Aiya och hennes familj. Aiya är en 16 år gammal tjej som för en månad sedan fick sitt första barn. Hon går fortfarande i skolan och mormor tar hand om barnet. Aiya ingår i vår ungdomsorganisation och mormor Catherine i förskoleprojektet. Familjen består av 8 personer i 3 generationer. Under besöket kom det fram att Catherine och hennes man numer har svårt att läsa på grund av att de ser så dåligt. En optiker i Varberg (Varbergsoptik) har skänkt ett antal glasögon som vi ständigt har med oss. Idag kom de väl till pass och Catherine och hennes man blev väldigt glada och de kan åter läsa tidningen.
En ny värld öppnar sig med glasögon
Tre generationer - Aiyas 1 månader babyi centrum
/ Mbekweni 4 mars, 2011
Datorer och teknik
Vi gjorde också ett kort besök hos Evelyn en förskollärare som tidigare vunnit pris som Sydafrikas bästa pedagog. Hennes stora intresse är sience, vilket har uppmärkssammats så mycket att utbildningsdepratementet skrivit in detta som ett eget kapitel i Sydafrikas läroplan för förskolor. Hon hävdar själv att detta är ett resultat av vårt projekt och av att hon fått praktisera i svensk förskola. Hon har också genom detta fått möjlighet att sprida detta genom att hon numera genomför kurser på olika sätt.
Workshop: Eating right to stay healthy"
Idag har jag hållit en workshop i ”Health and nutrition” för hälsoinformatörer inom kommunens ”Department of health” och förskolor. Jag inledde med en föreläsning kring hur och vad bra kost till barn innebär och varför det är viktigt. Detta fick sedan utgöra bakgrunden till praktiska övningar och olika case-studies. I mindre grupper diskuterade de fram olika åtgärdsförslag utifrån konkreta ”case-studies”. Workshopen var verkligen lyckad. Flera av deltagarna hade mycket förkunskaper, men det handlar inte bara om att NÅ UT med sitt budskap det handlar också om att NÅ FRAM. Deltagarna vittnade om att de fått många nya verktyg och idéer i att möte sin ”community”. Målet är att de nu själva arrangerar egna workshops och föräldramöten för att sprida kunskapen vidare. Som vanligt handlar det om att ge och ta, och själv fick jag mycket värdefull kunskap tillbaka – och nya vänner.
Birgitta Jönsson, 3 mars 2011
Health promoters in my workshop - " Eating right to stay healthy"
Simodium, soppkök, värme och möten...
Under eftermiddagen deltog vi i Siphamandlas soppkök. Det innebär att denna grupp 3-4 dagar i veckan serverar lunch till ett 50-tal utsatta familjer, främst barn. Idag bredde vi mackor med skinka och jordnötssmör som vi delade ut tillsammans med juice. Barnen sjöng medan de väntade i en lång rad på sin portion. För många var detta dagens första, och kanske enda, mål. Förutom soppkök driver Siphamandla grönsaksodling, kycklinguppfödning och hantverksproduktion. Den långvariga värmen ( idag lite svalare, bara 39 grader) har tyvärr medfört att odling och kycklinguppfödning har havererat.
Nu är klockan halv sju och ytterligare ett möte med "vår" pappagrupp står på programmet. Som tur är hann vi med en kopp kaffe innan för att rensa hjärnan...
Mbekweni, 2 mars, 2011
Phumelela och Höjden möts
Idag har jag haft filmvisning på förskolan Phumelela i Mbekweni. Barn och personal från förskolan Höjden i Halmstad har ett utbyte med dem sedan ett år tillbaka. Länken emellan är Nallen Gossis och jag. Vid förra resan i oktober filmade vi för att kunna visa barnen på Höjden hur barn i Mbekweni har det och hur deras förskola fungerar och vad de gör där. Gossis (och jag) visade sedan filmen för Höjden. Nu var det Phumelelas tur att titta på film. Idag hade Gossis (och jag) en film med som skildrade en dag på Höjdens förskola. Allas blickar var fastnaglade vid filmduken och det utbröt jubel när Höjdens barn hade gympa! Då for alla upp och gjorde samma övningar som Olle, Tindra, Amanda m fl. på avdelningen Ugglebo. Gossis hade också med sig teckningar från Sverige som han delade ut. Även personalen fick nya idéer hur de skulle kunna utveckla sitt pedagogiska arbete. En mycket lyckad förmiddag!
/ Birgitta Jönsson, Mbekweni, 2011-03-01
Möten, möten, möten....
Idag har vi kört runt och träffat en massa människor, vi blir alla lika glada över att ses igen. Vi har bl.a. haft ett möte med Siphamandlas kvinnogrupp. Ett antal män och kvinnor hade anslutit till Patricias hus för att träffa oss. Syftet med mötet var att berätta om att ledarskapet nu byts ut i den svenska gruppen. Catherine lämnar över "the stick" till Birgitta L. Vi fick förtydliga detta för att rykten hade börjat spridas om en massa konstiga saker, bl.a. att projektet nu ska läggas ner och att det är sista gången vi är här.
Ett utvärderingsteam har varit på plats i Mbekweni och intervjuat en massa människor. På mötet gick vi i stora drag igenom vad rapporten visar. Det blev många plus men också en del utmaningar som vi alla har framför oss.
I nästa vecka ska vi ha en konferens i två dagar och Siphamandla har valt två personer som ska delta. De är väldigt spända av förväntan och upprymda inför detta. Vi nformerade om att konferensen kommer att ge svar på många frågor och förhoppningsvis ge svar på hur framtiden för projektet ska se ut.
I all hast fick John ge sig iväg för att skjutsa en ung flicka till förlossningen, hon fick inte tag i någon annan när hon skulle föda sitt barn. Vi vet inget mer om hur det gick men hoppas att allt går bra och återkommer om detta, som kulturen är här så lyser fadern med sin frånvaro...
/ Mbekweni 28/2, 2011
På plats i Mbekweni
Första veckan är vi fyra på plats - Catherine Isaksson, Birgitta Lindberg, Sven-Anders Svensson och Birgitta Jönsson. Catherine, som varit projektledare sedan start, har nu lämnat det uppdraget och ersatts av Birgitta L. Orsaken till skiftet är att Catherines nya uppdrag som generalsekreterare för Centerpartiets Internationella Stiftelse är svårt att förena med projektledarskap för ett enskilt projekt. Birgitta L har varit med sedan starten 2004 och har lång erfarenhet av projektet och ledarskap.
För några veckor sedan utvärderades projektet av en extern konsultgrupp, som under två veckor var på plats i Mbekweni för att utvärdera innevarande projektperiod 2009-2011. Syftet var att granska vilka resultat projektet nått i förhållande till uppsatta mål. Dessutom skulle de ge rekommendationer för framtida arbete och för en ev. ny ansökan. Utvärderingsgruppen har skrivit en rapport som är överlämnad.
Denna resa har ett viktigt syfte, nämligen att samla viktiga nyckelpersoner från de olika sektorerna för att bestämma hur projektet ska gå vidare. Detta ska göras enligt en strukturerad planeringsmodell, en sk. LFA ( = Logical Framework Approach), under ledning av en av Sveriges bästa LFA-konsulter; Kari Örtengren.
LFA:n äger rum under två dagar 8-9 mars. Första veckan nu kommer vi fyra på plats att besöka alla våra organisationer och grupper för att informera om bytet av det svenska projektledarskapet. Vi behöver också diskutera utvärderingen och den kommande LFA:n med dem, och vilka som ska representera deras organsiationer i LFA:n.
Efter första veckan åker Sven-Anders och Catherine hem. Istället kommer Per Johansson och Helene Andersson tillsammans med Kari Örtengren för att fortsätta planera och delta i LFA:n.
/Mbekweni, 27 feb 2011
En resa till Mbekweni med kollegor på Amadeusklinken i Halmstad
Den 19/1 hade jag, Lisa Ernstson, en bildvisning från min voluntär resa till Mbekweni. Kollegor på min arbetsplats Amadeusklinken i Halmstad, fick följa med på min resa och titta på bilderna från projektets arbete. De första fem minuterna visade jag ett bildspel till tonerna av musiken "Seven Seconds" för att alla skulle få en känsla av vardagen i en kåkstad. Därefter berättade jag om projektet och hur vi arbetar för och med människorna i Mbekweni. Många kollegor undrade om pengarna verkligen når fram och jag kunde berätta och bekräfta att pengarna når människorna där. Ingen får pengar i handen - vi kommer istället med kunskap och engagemang, vi networkar och stöttar. Genom projektet blir männsiskor sedda och bekräftade och många människor har med sin egen kraft gjort förändringar i sina liv för att må bättre, leva bättre och skapar sig en postiv framtid. Genom att människor går ihop och bildar grupper/organisationer blir de starka och tillsammans kan de göra förändring. Jag berättade även om vårt utbytesprogram där våra vänner från Mbekweni kommer till Sverige för att få kunskap och ideér som de kan föra med sig och implementera i sin egen hemstad. Och att vi minsann inte ska tror att vi i Sverige gör allt rätt, vi har så mycket att lära från dem. Det är verkligen ett utbyte på alla plan.Många kollegor kom upp till mig efterråt och var rörda men också oerhört glada för de sätt som vi arbetar. Att människor får kraft att förändra sina liv och att så många blir positivt påverkade genom goda förebilder.
Konferens på Särö Hus
Vi har varit på konferens! Helgen den 15 och 16 samlades hela projektgruppen (utom Iwe) på Särö Hus utanför Kungsbacka. Efter en ganska besvärlig resa med snöslask och is på motorvägen kunde vi starta upp vår konferens med att hälsa Tanja Ehrenberg välkommen. Hon ledde oss igenom dagen med att gå igenom förutsättningarna för det civila biståndsarbetet i Sverige, det vill säga det som vi håller på med. Vi fick ta del av vilka villkor som alltifrån riksdag och regering till SIDA och Forum Syd ställer på organisationer som vill arbeta med bistånd. Vi fick också veta vad som gäller om korruption och riskhantering. På eftermiddagen gjorde vi en djupdykning i vårt pågående projekt. Vi fick en uppdaterinmg av hur vårt avtal med Forum Syd ser ut. Tanja ledde oss i en diskussion om våra mål, vår organisation och lite om hur vi tänker oss fortsättningen efter 2011. Man kan säga att vi gjorde en liten förberedelse inför den LFA-konferens som vi skall genomföra i Sydafrika i början av mars.
På kvällen umgicks vi i det fina SPA som finns på Särö Hus. Har man inte varit där kan vi absolut rekomendera att tillbringa en helg där.
Söndagen startade med projektgruppsmöte. På punkt 1 stod val av ny projkektledare. Catherine har bett att få sluta eftersom hon tycker att det är svårt att förena projektledning i vårt projekt med hennes nya arbete som generalsekreterare i Centerpartiets Internationella Stiftelse. Vi bestämde tillsammans att be Birgitta Lindberg ta över, vilket hon tackade ja till. Vi utsåg Birgitta till ny projektledare och tackade samtidigt Catherine för hennes jobb. Hon kommer dock att fortsätta delta i projektarbetet.
Punkt nummer 2 var att diskutera resan till Sydafrika i februari-mars och vad som skall göras utöver LFA-konferensen.
Vi ska också ta emot ett besök i Sverige den 16 -29 maj och vi diskuterade lite om vílka vi ska bjuda in och hur programmet ska se ut.
Punkt 4 handlade om ifall vi ska försöka ordna en turistresa i samband med projektets resa i november. Eftersom det är många som hört av sig och är intresserade bestämde vi att försöka ordna en resa. Ungefärlig tid bestämde vi till v 46-47 vilket är den 14 - 27 november.
Dagen avslutades med att Henrik Allfram, som tillsammans med Karin Tengnäs och Audrey från Uganda skall utvärdera vårt projekt, informerade om hur de kommer att arbeta. Vi fick berätta om hur vi såg på vårt arbete och vi hoppas att Henrik fick en bra bild över hur vi tycker att projektet har fungerat.
Efter lunchen som tillsammans med allt annat på Särö Hus varit toppen, kunde vi nöjda åka hemåt.
Sven-Anders
Möte mellan Mbekweni och Distriktssköterskor i Halland
Birgitta Jönsson och Lisa Ernstsson var inbjudna för att hålla föredrag om barns vilkor i Mbekweni till Distriktssjuksköterskeföreningen i Halland, som hade höstmöte på Strandbaden i Falkenberg den 17/11, 2010. Birgitta inledde med att berätta lite om projektets historia och vad/hur vi arbetar. Sedan reste vi visuellt till Mbekweni med ett 5 minuter långt bildspel av fantastiska bilder till tonerna av Michael Jackson´s "Heal the world". Starka och vackra bilder som visar människornas vardag i en kåkstad.
Lisa tog över och visade bilder med berättelser om hur hon kom i kontakt med projektet och sådde fröet till pappa/mansgruppen på BVC i Halmstad 2007. Genom att söka stipendium kunde Lisa åka med och arbeta på plats med bl.a pappagruppen men även medverka i workshops med barn, ungdomar, föräldrar, studiebesök på vårdcentraler och andra intressanta platser.
Det är spännande att jämföra en del av vårdarbetet. Varför gör vi som vi gör i Sverige och hur gör de i Mbewkeni? Naturligtvis är det helt olika förutsättningar och annorlunda sjukdomspanorama men många saker är ändå lika. Och många saker är väldigt olika. Vi kan absolut lära oss mycket från Sydafrika bl.a att vi kanske "curlar" för mycket för våra svenska barn….både som föräldrar och i vården! Vi fick fint gensvart från disktrikssjuksköterskorna som under dessa 45 minuter fick en inblick i barns och föräldrars vardag i en kåkstad långt, långt härifrån. Och för mig (Lisa) kändes nästan som att vara tillbaks igen när jag fick berätta och visa en del av min oerhört positiva och lärorika tid i Mbekweni. Sydafrika inombords värmer gott i en sådan här råkall novemberkväll!
Drygt 50 distriktssköterskor i publiken tar del av erfarenheterna från Mbekweni
Blommor till föreläsarna, som tackar för möjligheten att få dela sina erfarenheter
Världens barn - utbyte mellan förskolor
Vårt projekt har med tiden genererat många ”ringar på vattnet” effekter. Nya projekt ”knoppas av” - såväl i Sydafrika som i Sverige. Ett exempel är kompisprojektet ”Gossis” som Höjdens förskola i Halmstad, avdelningen Ugglebo, startade förra året. Barnen på Ugglebo är mellan 3-5 år. De har en nalle som heter Gossis. Gossis följer med mig till Mbekweni och träffar barn i kåkstadsmiljö och på förskolor. Jag och Gossis berättar om Sverige och lämnar Ugglebo-barnens teckningar, sagor, kort mm. Väl tillbaka i Sverige har Gossis med sig kort, filmer, teckningar och intryck från sitt möte med de sydafrikanska barnen.
Nu har Gossis precis kommit hem från sin andra resa. Idag återvände han hem till Ugglebo. Vi tillbringade förmiddagen på Ugglebo för att återge vad vi varit med om i Sydafrika. Vi tittar på film. Barnen häpnar över hur fattigt och svårt en del barn har det. En brännskadad pojke på bild som inte vill gå till skolan för han blir retad. "Hur hade ni gjort?" frågar personalen sina barn. De diskuterade livligt hur man kan hjälpa honom. En annan flicka utbrister ”Så skulle jag inte vilja bo” när hon ser läckande skjul och barn som lägger sig hungriga och vaknar hungriga. ”Vad bra vi har det!” blir reflektionen. Och så fortsätter förmiddagen. Det var många kloka saker som barnen reflekterade över. Samtidigt kände de igen en del sånger och lekar. ”Det är ju samma sånger och samma lekar som vi har!”. Och visst är det så. Barn är barn, var i världen de än lever. De leker, sjunger, skrattar, gråter och busar. I grunden är behoven densamma. Men förutsättningarna och levnadsvillkoren är så olika och många gånger orättvisa. Nu fortsätter Höjden att fördjupa sitt sydafrikaengemang och kunskaperna och perspektiven växer.
Birgitta Jönsson, 2010-11-10
Kärt återseende när Gossis återvänder till Ugglebobarnen på Höjdens förskola.
Nya mötesplatser för ungdomar i Mbekweni.
Ikväll hade vi det sista eventet för ungdomar, vi avslutade med en filmkväll där vi såg den Sydafrikanska familjen Jerusalem. Cirka 45 ungdomar kom till kvällens filmvisning. De senaste tre kvällarna har vi haft flera olika event för ungdomar, Poesikväll, tjejkväll, killkväll mm. Alla dessa workshops har varit mycket välbesökta och populära. Några naturliga mötesplatser för ungdomar finns helt enkelt inte annars här i Mbekweni.
De tjejer som varit kärnan utav MYSP har nu verkligen fått glöden igen och både nya poseikvällar och filmkvällar är planerade även efter att det svenska teamet åkt hem.
Vi brukar ofta prata om att vi i svenska gruppen är brobyggare eller att vi öppnar dörrar. Det har verkligen kännts att vi gjort det bland ungdomarna denna gång.
Vi har lyckats samla många nya ungdomar mellan 14 och 27 år som verkligen vill vara med och utveckla Mbewkeni.
Jag har också besökt flera skolor under dessa veckor. Skolbesöken är också otroligt intressanta. Jag blir lika imponerad varje gång som jag möter alla dessa elever som efter skoltid väljer att lägga sin fritid på att jobba som Peer Educators. Känns bra att vi skapat så goda relationer med Wagon of hope som håller i Peer Educators. De kan tillföra vårt projekt mycket.
När jag nu sumerar dessa två veckor så kan jag konstatera att det är otroligt kul att jobba med ungdomar i Mbekweni. Varje dag har jag träffa fantastiska människor som brinner för att utveckla sin "community". Det är med positiva tankar jag strax går och lägger mig nöjd och belåten med dessa veckors utvecklande arbete i Mbekweni.
// Per Johansson
